Härdsmälta i Alliansen

Jaha. Så har då centerpartiet bytt fot och gått med på att bygga ny kärnkraft.
Historien känns bekant. Var det inte nåt liknande som hände i den första borgerliga alliansen i slutet av sjuttiotalet? Centern stod stenhårt bakom linje 3, men bytte fot då man fick chans att vara med i en borgerlig regering.

Nu försvarar sig Maud Olofsson med att hon minsann inte gillar kärnkraft, men att hon gått med på att inte bara bygga ny, utan även ha den kvar över överskådlig tid, mot att i utbyte få stora satsningar på förnyelsebar energi.

Jag förstår inte riktigt.. Menar hon att om det inte skulle bli ny kärnkraft, skulle man då satsa mindre på förnyelsebar energi?
Nej. Det där är politikerretorik i den högre skolan, och inget som en nolla som jag kan förväntas förstå.
Hursomhelst så har kärnkraftslobbyn lyckats förföra, inte bara våra borgerliga politiker, utan även närmare 70% av Sveriges befolkning. Duktigt jobbat!

Och även om sossarna med Mona Sahlin i spetsen protesterar, så som de per automatik gör inför varje motion som läggas av alliansen, så myser de nog i mjugg.
Jag menar, jag kan ju aldrig för min själ tro att de kommer att riva upp beslutet om de kommer till makten. Nej de kommer naturligtvis som vanligt att köra över Miljöpartiet och Vänstern och vara tacksamma över att de slapp fatta beslutet själva, och istället (som vanligt) kan skylla på alliansen.

Kärnkraft är både dyrt och miljövidrigt. Uranbrytning förgiftar all mark och vatten i dess närhet och dessutom pekar kärnkraftslobbyns mest optimistiska beräkningar att det uran som finns räcker till max 80 års drift, sen är det slut!