tisdag 31 mars 2009

Aprilskämt?

Jag trodde det var ett aprilskämt.
Ja, så genomskinligt var det att det t.o.m. framstod som ett halvtaskigt aprilskämt.

Det där om att Time Warner, en av de fyra dinosaurerna inom skivindustrin hävdar upphovsrätten till en klassiker som "Happy birthday to You".
Att restaurangkedjor i USA inte törs låta sällskap sjunga den för födelsebarnet av rädsla för upphovsrättspolis. Och så där fortsatte artikeln på DN.se. Det blev bara mer och mer absurt.

Ett genomskinligt aprilskämt m.a.o.
Jag var tvungen att kolla datumet igen. Nej 1:a april är inte förrän imorgon!

Den giriga och repressiva skivindustrin har helt tappat konceptet.
Med vackra ord som "artisten måste ha betalt för sitt arbete" har man lobbat fram Ipredlagen.


Låten "Happy Birthday" lär ha "skrivits" på 1800-talet, och det går väl idag knappast att ens spåra vem den rätteliga upphovsmannen är, eller snarare var.
Så vart tar pengarna till den stackars artisten vägen? Jo, raka vägen till direktörernas feta plånböcker förstås. Precis som vanligt.


Att spela in en låt och sprida den är lättare än någonsin. Börjar det inte bli dags att avskaffa skivbolagen? Ja åtminstone de som egentligen inte bryr sig om musik, utan har som enda mål att tjäna pengar.
Tänk om alla artister gick samman i ett jättenätverk, byggde en musiksajt som ingen hittills sett maken till, och där sålde sina låtar för.. säg två spänn styck. Inga mellanhänder som med feta, giriga fingrar kunde roffa åt sig större delen av kakan, utan allt skulle gå direkt till artisten, efter avdrag för driften av sajten.
Sen skulle de kunna torka sig i arslet med Ipred!

fredag 27 mars 2009

Idioter!

På morgnarna, i bussen, brukar jag lyssna till P1.
Idag var det nån sorts debatt mellan mp:s Yvonne Ruwaida (förmodligen felstavat) och moderaten Ulla Hamilton ang. att Sthlm stad inte kommer att deltaga i "Earth Hour", d.v.s. släcka ned belysningen en timme på lördagkväll. Ulla hade en del märkliga argument för sitt icke deltagande.
T.ex. Tyckte hon att det bara var ett dumt jippo att släcka en timme om året.
Att man istället (som hon själv?) skulle ägna sig åt miljön varje timme, varje dag året runt.
Ehh..? Det är kanske inte just det miljöengagemang man förknippar med moderaterna, men även om så vore så förstår jag inte hennes argument, (hon gav f.ö. ett mycket osympatiskt intryck), var finns motsättningen?
Menar hon verkligen att om man släcker en timme på lördag så innebär det att man på något vis friköper sig för resten av året. Ja, som jag tolkade hennes argument var det vad hon sa.
Och visst finns det säkert många som på detta vis tar några enkla PR poäng, men jag förstår ändå inte varför det skulle vara en motsättning. Skulle firande av t.ex. 8:mars betyda att man med gott samvete kan misshandla kvinnor resten av årets dagar?

Och på tal om moderaternas (och de flesta andra partiers) miljöengagemang så är det fullt av liknande motsägelser.
Ta bara beslutet om att lägga miljarder på att bygga ut vägnätet! Man vill bl.a. bygga 4 filer i varje riktning på E4:an mot Arlanda, för at inte tala om vansinnesprojektet "Förbifart Stockholm", som egentligen inte alls handlar om en förbifart, då den trafiken är förhållandevis blygsam.
Man diskuterar olika typer av stöd till bilindustrin (och här går sossarna längst).
Samtidigt försöker man låtsas att man är miljömedveten och klubbar igenom en ganska kraftig (40%) höjning av dieselskatten.
Meningen, säger man, är att åstadkomma en övergång till "miljövänliga bränslen".
Och visst. Det kan ju vara lovvärt och kanske på sikt leda till en utfasning av bilar som drivs av fossilt bränsle.

Men här finns ändå ett tankefel. Inte många har råd att köpa ny "miljövänlig" bil i dessa dagar. Och om vanligt är det glesbygden som drabbas hårdast.
Glesbygd betyder att bebyggelsen är gles och att många måste åka långt för att komma till arbete, skola, affärer, läkare, vänner, etc. En och annan bil i glesbygden, där det inte finns andra alternativ, är inte nåt större hot mot miljön.
I storstäderna däremot finns en fungerande lokaltrafik. Pendeltåg, bussar, tunnelbana.
Ändå sitter folk i långa,ringlande och stinkande köer varenda morgon och varenda eftermiddag.
En och en i varje bil. För att passera biltullarna betalar man max 20:-, ja om man inte har en "miljöbil" vill säga, för då slipper man att betala.
En miljöbil kan vara en stor, fet SUV på en sisådär 3 ton som går att köra på etanol. Inte för att många gör det, då etanolen är dyrare i förhållande till verkningsgrad, än bensin.
Våra kära politiker hänvisar gärna till framtidens "miljöbilar". Men oavsett vad man har i tanken så kan det aldrig vara energieffektivt att varje person ska ta upp 10 m2 vägyta och släpa runt på 2 ton plåt.

Om våra kära "miljömedvetna" politiker menade allvar skulle de höja trängselskatten till en hundring, lägga ner alla vägsatsningar i och kring Sthlm och istället lägga pengarna på att bygga ut den spårbundna trafiken. Man skulle köpa mark i kranskommunerna för att bygga infartsparkeringar. Dessa skulle naturligtvis vara gratis! Då skulle man få folk att lämna bilen hemma. Men det är nog egentligen inte vad våra politiker vill..

söndag 15 mars 2009

Mycket vill ha mer

De giriga får nu en efter en krypa till skampålen.
Först var det Volvo som ville höja lönen för sina 250 högsta chefer, samtidigt som arbetarna frivilligt gick med på att sänka arbetstid och lön för att försöka rädda företaget.
Hur ledningen överhuvudtaget kunde få en så befängd idé vittnar om den slutna chef och vd- kretsens ringa kontakt med verkligheten.
Folk blev, med rätta, mäkta förbannade. Och ledningen gjorde en hel pudel som slutade med att 4o chefer sänkte sina löner med 5%, heder åt dem, och Volvo lyckades ta tillbaka viktiga poäng.

Med tanke på den lärdom som här borde dragits, är det extra märkligt att SEB:s ledning, strax därpå, höjer VD Annika Falkengrens lön från ynka sju millioner till 9 millioner, och AMF hänger på trots att man tvingas dra ner på pensionärernas pensioner.

Nytt ramaskri och såväl SEB som AMF tappar massor av credd, som det lär ta många, dyra reklamkampanjer att ta igen, om det ens är möjligt.
Nu spelar det knappt längre nån roll att de backar. Ja Annika får nöja sig med sina ynka sju millioner, kanske inte köpa den där nya lustjakten, kanske ersätta hummern och champagnen med blodpudding och pilsner nån dag i veckan..

Hur kan det bli så här? Vad är det för fantasivärld de lever i?
Kan de kanske komma sig av att de endast rekryterar i en väldigt liten krets?
En liten, intim krets där de alla dricker blod i samma hemliga ordnar.
En krets av likasinnade som är helt övertygade om sin egen överlägsenhet, som aldrig har kontakt med den skitiga massan.
Klart att de vill ha 9 millioner istället för ynka 7. De vill ju inte framstå som låginkomsttagare bland sina vänner och kollegor.

Den här kretsen tycker att det är självklart att vanliga knegare med sina skattepengar går in och försöker rädda deras jobb och företag samtidigt som de gör anspråk på mer pengar för egen del.
Precis som kungahuset tycker det är självklart att skattebetalarna ska stå för Viktorias bröllop samtidigt som pensionärerna får mindre, metallarna går ner i lön och massor av människor blir av med jobben.
De ingår ju liksom i samma krets.

För lite drygt 200 år sedan, i Frankrike, ledde denna typ av beteende bland adel, kungahus och välsituerade till Franska revolutionen. (Ironiskt nog är släkten Bernadotte i förlängningen en produkt av denna revolution.)
Kanske är det dags att damma av giljotinen?
Risken är kanske annars att mörka krafter tar över, som i 30-talets depression..

onsdag 4 mars 2009

På språng

Varje gång jag skriver i denna blogg, sker det under tidspress.
Det är absolut inte så att jag i lugn och ro sitter och funsderar ut vad jag ska skriva, utan snarare att jag reagerat på något jag läst i morgonens DN.
Denna ilska kombinerat med nämnda tidspress gör att det ofta(st) blir en del fel. Såväl stavfel som helknasig meningsuppbyggnad och märklig grammatik.

Idag har har jag läst så många dumheter att jag inte vet vart jag ska börja.
Och då jag, som vanligt, befinner mig på språng (måste åka till jobbet) blir denna blogg lika splittrad som de tidigare.
Jag är en obotlig tidsoptimist och kommer för det mesta för sent..

Nä! Idag ska jag fanimig komma i tid! Därför avslutar jag dessa meningslösa rader här och nu.
På återseende.