På språng

Varje gång jag skriver i denna blogg, sker det under tidspress.
Det är absolut inte så att jag i lugn och ro sitter och funsderar ut vad jag ska skriva, utan snarare att jag reagerat på något jag läst i morgonens DN.
Denna ilska kombinerat med nämnda tidspress gör att det ofta(st) blir en del fel. Såväl stavfel som helknasig meningsuppbyggnad och märklig grammatik.

Idag har har jag läst så många dumheter att jag inte vet vart jag ska börja.
Och då jag, som vanligt, befinner mig på språng (måste åka till jobbet) blir denna blogg lika splittrad som de tidigare.
Jag är en obotlig tidsoptimist och kommer för det mesta för sent..

Nä! Idag ska jag fanimig komma i tid! Därför avslutar jag dessa meningslösa rader här och nu.
På återseende.